brandsjuka

Brandsjuka är ett svenskt begrepp som bokstavligen betyder "brandsjuka" eller "eldsjuka" och används i dagligt tal och historiska texter för att beteckna en stark fascination för eller tvångsmässig tendens att anlägga bränder. Termen härstammar från orden "brand" (eld) och "sjuka" (sickness), och har använts både i medicinska, rättsliga och folkliga sammanhang.

I psykiatrisk terminologi motsvaras fenomenet i modern klassifikation av diagnosen pyromani, en sällsynt impulskontrollstörning där en person upprepade gånger avsiktligt startar bränder av psykologiska skäl, såsom spänning eller lättnad. Brandsjuka/pyromani skiljs från anlagd brand mot ekonomisk vinning, politisk handling eller uppmärksamhet, eftersom motiven i pyromani är interna och ofta kopplade till tvångsmässiga impulser.

Symptom och tecken kan inkludera ovanlig fascination för eld, upprepade försök att starta bränder, spänning före och lättnad efter handlingen samt frånvaro av andra uppenbara motiv. Eftersom anlagda bränder innebär betydande risk för skador och rättsliga följder betraktas fenomenet som både ett vård- och säkerhetsproblem. Behandling kan omfatta kognitiv beteendeterapi, impulskontrollträning och i vissa fall medicinering, beroende på underliggande psykiska tillstånd. Förebyggande arbete innefattar utbildning, tidig upptäckt och samordning mellan socialtjänst, psykiatri och rättsväsende.