bottenlevande

Bottenlevande, eller bentiska organismer, är organismer som lever på eller i botten av ett vattendrag. Begreppet omfattar både epibentiska arter som lever på substratets yta och infauna som lever inuti sedimentet. Bottenlevande finns i marina miljöer och färskvattenmiljöer, i allt från grundare kustnära zoner till djupa havsbottnar och från grunda sjöar till siltiga flodbottnar.

Den bottennära världen delas ofta in i epibenthos (på substratet) och infauna (inuti sedimentet). Organismerna inkluderar en mängd livsformer: filtrerare som musslor och andra bivalver, sniglar och andra mjukdelar, kräftdjur och räkor, polychaete maskar som ofta gräver i sedimentet, samt olika ekinodermata som sjöstjärnor och sjöborre. Även demersala fiskar som lever nära botten, till exempel plattfiskar, räknas till bottenlevande i bred bemärkelse.

Bottenlevande har utvecklat olika anpassningar för att klara av livet nära eller i substratet. Dessa inkluderar grävande eller fästande beteenden, kamouflage för att undvika rovdjur, och olika andnings- och näringssystem som passar lågt syre eller filtrering av föda från vattnet eller sedimentet. Många är anpassade till specifika bottnar som sand, lera eller stenar, vilket gör dem känsliga för miljöförändringar.

Ekologiskt spelar bottenlevande en viktig roll i näringskedjan, sedimentets biogeokemi och habitatbildning. De bidrar till näringsomfördelning, sedimentomrörning (bioturbation) och fungerar ofta som indikatorarter för miljötillstånd. Mänsklig aktivitet som trålning, föroreningsutveckling och störningar i bottenmiljön kan påverka dessa samhällen starkt.