blodhjärnbarriärer

Blod-hjärnbarriärer är samlingsbegreppet för de strukturer som reglerar passage mellan blodet och centrala nervsystemet. Den mest kända barriären, blod-hjärnbarriären (BBB), utgörs huvudsakligen av tätt sammanbundna endotelceller i hjärnans blodkärl, samt stödjande pericyter och astrocyter som omsluter kärlen. Denna kombination av celulara kontakter och ett basalmembran skapar en selektiv skyddsvall som tillåter passage av näringsämnen och små lipidlösliga ämnen medan större proteiner och potentiellt skadliga ämnen hindras.

BBB fungerar tillsammans med andra blod-hjärnbarriärer som skyddar olika vätskeflöden i CNS. Vid choroidplexus bildas blod-CSF-barriären där epitelcellerna i plexuskörtlarna förhindrar obehandlad blodkomponenter att flöda in i cerebrospinalvätskan. Även arachnoidbarriären, som ligger mellan subarachnoidalrummet och hjärnans vävnad, bidrar till att begränsa utbyte mellan blod och CSF. I vissa områden är barriären mer genomsläpplig, till exempel i circumventricular organs som area postrema och median eminens.

Funktion och klinisk betydelse: BBB upprätthåller hjärnans kemiska miljö och skyddar mot infektioner, men dess selektivitet gör läkemedelsleverans till CNS utmanande. Passage av ämnen sker via diffusion av lipidlösliga molekyler eller genom specifika transportörer (t.ex. glukostransportören GLUT1). Inflammation och olika sjukdomstillstånd kan öka barriärens permeabilitet och bidra till neuroinflammation eller hjärnskkador. Utveckling och åldringsförändringar påverkar barriärens funktion över tid.