Home

binukleära

Binukleära är ett biologiskt begrepp som beskriver celler eller vävnader som innehåller två kärnor. Ordet kommer från latin bi- (två) och nucleus (kärna). Binukleära celler förekommer naturligt i flera vävnader, men är särskilt väl dokumenterade i levern där en betydande andel hepatocyter är binukleära. Andra vävnader där binukleära celler kan finnas är hjärtmuskelceller (kardiomyocyter) och vissa cytoplasmiska celler som bildas vid utveckling eller återhämtningsprocesser.

Bildning och mekanismer:

Binukleära tillstånd uppstår oftast genom två vägar: (1) efter mitos kan cytokinesis misslyckas, så att två

Funktion och betydelse:

I levern anses binukleära och generellt polyploida hepatocyter bidra till leverns tillväxt och regenerativa förmåga samt

Observation och termanvändning:

Begreppet används främst som beskrivande adjektiv, t.ex. binukleära celler. Relaterade begrepp inkluderar polynukleära (flera kärnor) och

kärnor
blir
kvar
i
samma
cytoplasma;
eller
(2)
två
mononukleära
celler
kan
fusera
och
bilda
en
tvåkärnig
cell.
Binukleära
celler
kan
vidare
vara
en
övergångsform
till
större
polyploidisering
i
vissa
vävnader.
till
ökat
cellinnehåll.
Funktionen
hos
binukleära
celler
varierar
mellan
vävnader
och
är
föremål
för
pågående
forskning.
I
klinisk
histologi
kan
binukleära
celler
förekomma
som
normalt
förekommande
variationer
eller
i
samband
med
vissa
patologiska
förändringar,
men
de
är
inte
i
sig
alltid
tecken
på
sjukdom.
syncytium
(flera
kärnor
i
en
gemensam
cytoplasma
som
uppstått
genom
cellfussion).