beslutsgång

Beslutsgång är ett begrepp inom offentlig förvaltning som beskriver vägen ett ärende följer från start till slutligt beslut. Begreppet används framför allt i kommunal och regional verksamhet samt inom statlig förvaltning. Syftet är att skapa tydlighet, ansvarstagande och rättssäkerhet i beslutsprocessen. Beslutsgången omfattar hur ärendet initieras, hur det bereds och granskas samt vilka organ som beslutar och hur beslutet kommuniceras och följs upp.

Vanliga steg i beslutsgången kan vara: initiering av ett behov, utredning eller beredning, remissrundor där sakägare och myndigheter får yttra sig, framtagande av beslutsunderlag samt framlagda alternativ, beslut i det beslutande organet (till exempel nämnd, styrelse eller kommunfullmäktige) och protokollföring. Efter beslutet kan överklagande prövas av en högre myndighet eller domstol enligt gällande lagstiftning. Publikation och tillgängliggörande av beslut enligt offentlighetsprincipen ingår också.

Vilka aktörer som deltar varierar beroende på ärende och organisation. Vanligtvis finns tjänstepersoner som bereder ärendet och förvaltningschefer som ansvarar för beredningen, medan förtroendevalda i nämnd eller fullmäktige fattar det slutliga beslutet. Beslutsgången ska följa uppställda regler och principer, såsom rättssäkerhet, proportionalitet och öppenhet, och den kan se olika ut mellan kommuner, regioner och statlig förvaltning. För större eller mer komplexa frågor finns ofta längre, mer formaliserade beslutsträd med flera instanser.