beslutförslag

Beslutsförslag, eller beslutförslag, är ett formellt dokument som används inom svenska offentliga organisationer och i bolagsstyrning. Det lämnas av förvaltningen eller ett utskott och anger vilken fråga som föreslås att beslutas samt vilken typ av beslut som avses. Syftet är att ge ett tydligt och väl underbyggt underlag för beslut i ett organ som kommunfullmäktige, nämnd eller styrelse.

Innehåll och struktur: Ett beslutsförslag brukar innehålla bakgrund, syfte, rättslig grund, utredning och underlag, alternativ (om man vill presentera olika vägar), konsekvenser inklusive ekonomiska konsekvenser och finansiering, genomförande och tidsplan samt beslutsformulering. I många sammanhang bifogas bilagor och en risk- eller konsekvensbeskrivning. Det är vanligt att dokumentet också redogör för who som bär ansvar och hur uppföljning ska ske.

Process: Förvaltningen utarbetar förslaget och det distribueras till berörda politiska utskott och ledamöter i god tid före sammanträdet. Under mötet kan förslaget debatteras och eventuella ändringar görs. Slutligen beslutas i mötet och beslutet protokollförs. I offentliga sammanhang följer beslutet offentlighetsprincipens regler och blir normalt tillgängligt i dokumentarkivet, även om vissa uppgifter kan sekretessbeläggas.

Användning och betydelse: Beslutsförslag används i kommuner, regioner och statliga myndigheter samt i privata bolag med beslutsorgan. Det fungerar som officiellt underlag för beslutet, underlättar transparens, rättssäkerhet och uppföljning, och utgör grunden för dokumentation och ansvar.

Utformningstips: Skriv tydligt och neutralt, undvik onödig jargong, ange tydlig rättslig grund, presentera ekonomiska konsekvenser och finansiering underbyggda med underlag, ange alternativ eller konsekvenser av olika vägar, och formulera beslutet entydigt så att det går att genomföra.