basaltflöden

Basaltflöden är lavaflöden som huvudsakligen består av basaltisk lava. De uppkommer främst vid divergenta plattgränser och vid hotspots där manteln smälter och magma når ytan eller havsbotten. Den låga viskositeten hos basaltisk lava gör att den flyter och rinner över långa sträckor jämfört med lavor med högre viskositet, vilket ofta bildar breda, plana lavaflöden över landskapet. Temperaturen vid eruptionen är mycket hög.

Vid ytan uppträder olika texturer beroende på hur snabbt lavan svalnar. Pahoehoe-lava har en slät, glansig yta som bildas när lavan flätas och rullas ut; aa-lava är grov och sprucken. I tjockare flöden bildas ofta en skorpa som stödjer ett underliggande rörsystem där lavan fortsätter att rinna. Under vatten bildas pillow-lavar där lavan stelnar snabbt i kontakt med kallt vatten och formar kuddlika knoppar.

Basaltflöden kan visa kolonnär jointing när lavan svalnar och kristalliserar i regelbundna sprickmönster. Flödena varierar i längd från några hundra meter till tiotals kilometer och kan ge upphov till omfattande geologiska landskap.

Geologi och betydelse: Basaltflöden bidrar till stora vulkaniska provinsers geologi; flood basalt-provinser kan täcka enorma ytor. Exempel på kända basaltiska episoder är Deccan Traps i Indien, Siberian Traps i Sibirien och Columbia River Basalts i Nordamerika. På havsbotten och i kustnära områden bildas basaltiska flöden ofta som pillow-lavar.