bakåtsträvande

Bakåtsträvande är ett svenskt adjektiv som beskriver ett förhållningssätt eller en policy som kännetecknas av motstånd mot förändring och nya idéer. Ordet betecknar ofta en strävan att bevara eller återgå till tidigare tillstånd snarare än att anpassa sig till samtida krav eller framtida utveckling. I vardagligt språk används det ofta kritiskt, särskilt i politiska och sociala sammanhang där reformer uppfattas som nödvändiga av vissa aktörer men som ovälkomna av andra.

Etymologi: bakåtsträvande bildades från bakåt (tillbaka) och strävande (strävar), bokstavligen en strävan bakåt. I vissa texter används det i nominal form "ett bakåtsträvande förhållningssätt" eller som attributivt adjektiv.

Användning och nyanser: Begreppet används främst inom politisk teori och samhällsdebatt för att beskriva personer, grupper eller politiska program som motarbetar reformer inom områden som ekonomi, utbildning, och könsroller. Det är vanligt som värdeladdad kritik men kan även, i vissa sammanhang, uppfattas som en försiktighets- eller stabilitetsgrundad strategi som syftar till bevarande av traditioner eller gemenskap.

Relationer till liknande begrepp: Bakåtsträvande står ofta i kontrast till begrepp som reformvillig, progressiv eller liberal. Det övergripande nyanseras av kontext: vad som uppfattas som nödvändigt modernisering eller rimlig bevarande kan variera mellan samhällen och tider. Jämförelser görs också med termen reaktionär, som ofta antyder en mer radikal bakåtsväng, samt konservativ som betecknar en bredare politisk hållning än enbart motstånd mot förändring.

Se även: konservatism, reaktionär, traditionell, status quo.