bakgrundsredovisning

Bakgrundsredovisning är en form av dokumentation som används i svenskt beslutsfattande för att ge sammanhang och underlag till ett förslag, en policy eller ett beslut. Den ska tydliggöra varför frågan behöver åtgärdas, hur problemet har kartlagts och vilka data som ligger till grund för bedömningen. Syftet är att öka transparensen, underlätta granskningsarbete och bidra till ett välgrundat beslut.

Innehållsmässigt brukar en bakgrundsredovisning redovisa problemformulering, nuläge och mål, samt vilka data och källor som ligger till grund för analysen. Den beskriver den metod som använts, eventuella antaganden och begränsningar, samt hur olika alternativ har utvärderats mot uppsatta kriterier. Viktiga delar är en konsekvens- och riskbedömning, beräkningar av kostnader och effekter, samt en plan för genomförande och ansvarsfördelning. Långsiktiga konsekvenser, legitimitet och rättsliga ramar kan även behandlas.

Bakgrundsredovisningen används vanligtvis i kommunal, regional eller statlig förvaltningsverksamhet som stöd inför beslut, införandet av nya program eller i samband med remissprocesser. Den är ofta offentlig i många sammanhang och utgör underlag för beslutsdokument, samtidigt som den kan fungera som en referens under genomförandet. Även om formatet kan variera mellan myndigheter och organisationer, är målet detsamma: ge en tydlig, neutral redovisning av hur och varför ett beslut har kommit till stånd.