atmosfärs

Atmosfär är det gasskikt som omger en planet eller måne och hålls kvar av gravitationen. Den fungerar som medium för väder och klimat samt som skydd mot kosmisk strålning och små partiklar. Sammansättningen och hur den ändras med höjd kallas atmosfärisk profil. På jorden dominerar kväve ungefär 78 % och syre cirka 21 %, med små mängder argon, koldioxid och vattenånga. Vattenångans mängd påverkar fuktigheten och vädret.

Atmosfären är uppdelad i olika skikt. Troposfären är där väder vårt, väderfenomenen uppträder. Stratosfären innehåller ozonlagret som absorberar mycket av det ultravioletta ljuset. Därefter följer mesosfären, termosfären och exosfären, som så småningom övergår i rymden. Temperaturförhållandena varierar mellan skikten och med höjden.

Olika himlakroppar har olika atmosfärer. Venus har en mycket tjock koldioxidatmosfär med höga temperaturer och kraftig väderaktivitet. Mars har en tunn koldioxidatmosfär. Gasjättarna har atmosfärer som domineras av väte och heliu. Jordens egen atmosfär stöder livet, reglerar temperaturen och möjliggör vatten i flytande form. Månar som Titan har relativt täta atmosfärer som består framför allt av kväve och innehåller organiska aerosolpartiklar. Exoplaneter kan ha allt från tätare atmosfärer till nästan ingen atmosfär alls.

Forskning om atmosfärer bedrivs genom meteorologi, klimatforskning och fjärranalys, med metoder som ballonger, drönare, satelliter och spektral analys av ljus som passerar genom gasen.