armbågen

Armbågen är leden som förenar överarmsbenet humerus med underarmsbenen ulna och radius och möjliggör rörelser i både armen och underarmen. Den består av tre sammanlänkade leder: humeroulnar, humeroradial och proximal radioulnar. Gemensamt bildar de en stabil men rörlig est som tillåter båda huvudrörelserna i armbågen.

Huvudytorna utgörs av trochlea humeri som möter ulnas nyckelstycke (trochlear notch) och av capitulum humeri som möter radius huvudben. Ledkapseln är förstärkt av ligamentsystem som är avgörande för stabiliteten. De viktigaste ligamentskikten är ulnara collateral ligamentskottet (medialt), radiala collateral ligaments (lateralt) och annularligamentet som verkar runt radius caput och håller det på plats mot ulna. En interosseös membran mellan radius och ulna bidrar till stabilitet och överför kraft mellan benen.

Musklerna runt armbågen fungerar primärt som böjare och sträckare samt som pronatörer och supinatorer i underarmen. De viktigaste flexorerna är biceps brachii, brachialis och brachioradialis, medan externerna och supinatorerna förstärks av flera muskler i överarmen och underarmen. Nerver som penetrerar området inkluderar median-, radial- och ulnarnerverna, vilket är relevant för känsla och motorik i underarm och hand. Blodförsörjningen sker främst via den broma-brachialis- och artärer som grenar från arcus brachialis.

Rörelserna i armbågen innefattar flexion och extension samt pronation och supination i underarmen. Normal rörlighet varierar men flexion omkring 135–150 grader, extension mot 0 grader, pronation och supination runt 70–90 grader.

Vanliga tillstånd inkluderar distala humerusfrakturer, olecranonfrakturer, olecranon bursit, samt tendinopatier som tennisarmbåge (lateral epikondylit) och golfarmbåge (medial epikondylit). Armbågen påverkas även av artros eller reumatoid artrit och kan drabbas av instabilitet vid ligamentskada.