användardrivna

Användardriven beskriver beslut, utveckling eller tjänster som styrs av användarnas behov och feedback snarare än av beslut i toppen eller av antaganden hos ledningen. Begreppet betonar att faktiska användare har inflytande över vilka problem som adresseras, vilka lösningar som utvecklas och hur resultatet implementeras. Det skiljer sig från användarfokusering eller användarcentrerad design, där fokus ligger på användarnas behov; användardrivenhet innebär att användarna också har ett konkret inflytande över processen och utfallen.

Användardrivenhet används inom mjukvaruutveckling, tjänsteutveckling, produktutveckling och även i offentlig sektor samt samhällsprojekt där medborgare eller kunder deltar i utformningen av tjänster eller policyer. Exempel inkluderar öppna mjukvaruprojekt där användare bidrar med funktioner, co-design-workshops med kunder eller medborgarpaneler som styr prioriteringar i offentlig verksamhet.

Metoder som används för att uppnå användardrivenhet inkluderar användarstudier, intervjuer, observationer, co-design, prototyper och testning i verkliga sammanhang, samt bildande av användarregerade styrgrupper eller rådgivande nämnder. Datadriven insamling av användningsstatistik och regelbunden feedback används ofta för att justera prioriteringar och funktioner.

Fördelar med användardrivenhet inkluderar bättre anpassning till verkliga behov, ökat brukarfokus och potential för innovation. Utmaningar innefattar motsättningar mellan olika användargrupper, längre beslutsprocesser, risk för representationproblem samt behov av tydliga styrnings- och ansvarsstrukturer samt integritetshänsyn.

Användardrivenhet relaterar till participatory design och co-creation och kan fungera som ett komplement till användarcentrerad design. Det kräver nya styrningsmodeller och kontinuerlig samverkan mellan användare, utvecklare och andra intressenter.