acetylsalisylsyre

Acetylsalicylsyra, ofta kallad aspirin eller ASA, är en icke-steroidal antiinflammatorisk läkemedel (NSAID) som används för att lindra smärta, feber och inflammation samt som antitrombotiskt medel i vissa fall. Den kemiska formeln är C9H8O4 och den kemiska strukturen är 2-(acetyloxy)benzoic acid.

Verkningsmekanism och effekter

Acetylsalicylsyra hämmar irreversibelt cyklooxygenas-enzymen (COX-1 och COX-2) genom acetylering, vilket minskar bildningen av prostaglandiner och tromboxan A2. Den antipl tablettiska effekten uppkommer via långvarig hämning av COX-1 i blodplättarna och varar så länge blodplättarna lever. Den kända smärt- och febersänkande effekten beror delvis på minskad prostaglandinsyntes i vävnaderna.

Användning

Läkemedlet används för lindring av mild till måttlig smärta (tex huvudvärk, muskelvärk), feber och inflammation vid reumatiska och andra tillstånd. Lågdose ASA (vanligtvis 75–100 mg dagligen) används som antitrombotisk behandling för att minska risken för hjärtinfarkt och stroke hos vissa patienter. Vid akut koronart syndrom och vissa hjärtkärlsituationer kan snabb, låg dos ASA ges under medicinsk övervakning. Hos barn och ungdomar bör man undvika ASA när feber uppstår i samband med virala infektioner på grund av risk för Reye’s syndrom.

Doser och säkerhet

Analgetisk/antipyretisk dosering är vanligtvis 325–1000 mg var 4–6 timme efter behov, med högsta dagsdosen enligt läkemedelsrekommendationer. Lågdose-ASA ska endast användas som ordinerat. Vanliga biverkningar är magbesvär, sår i mag-tarmkanalen och ökad blödningsbenägenhet. Lågdose ASA bör användas med försiktighet vid äldre personer, magsår, njur- eller leverfunktionsnedsättning och i kombination med andra NSAID, antikoagulantia eller alkohol. Gravida bör undvika ASA i tredje trimestern.

Historia och namn

Aspirinens aktiva beståndsdel utvecklades i slutet av 1800-talet av Felix Hoffmann vid Bayer. Namnet aspirin är en historisk förkortning av acetylsalisylsyra.