Yrkesfrämjande

Yrkesfrämjande är ett svenskt begrepp inom arbetsmarknadspolitiken som avser åtgärder för att öka sysselsättningen genom att stärka individers arbetsmarknadsförmåga och förbättra matchningen mellan arbetskraftens kompetens och arbetsgivarnas behov. Det är en del av aktiv arbetsmarknadspolitik och syftar till att korta vägen till arbete samt skapa varaktig sysselsättning och motverka långvarig arbetslöshet.

Åtgärderna inom yrkesfrämjande inkluderar yrkesutbildning och utbildning på jobbet, arbetsplatsförlagd utbildning, praktik, traineejobb, lönebidrag till arbetsgivare, subventionerade anställningar samt vägledning och stöd i jobbsökning. Dessa insatser kan vara riktade till enskilda individer eller facilitated av arbetsförmedlingen och andra aktörer. Målet är att öka kompetensen hos arbetssökande, underlätta rekrytering för arbetsgivare och därigenom förbättra möjligheterna till snabb och varaktig sysselsättning.

Målgrupperna är breda och innefattar nyutexaminerade, långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning, invandrare samt personer med låg utbildning eller begränsade arbetserfarenheter. Genom samarbete mellan offentliga myndigheter, kommuner, arbetsgivare och utbildningsleverantörer administreras och finansieras åtgärderna ofta av staten och i vissa fall med stöd från EU- eller regionala program.

Yrkesfrämjande utgör en del av den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken och kompletterar passiva åtgärder som arbetslöshetsförsäkring. Effekter och kostnader varierar mellan program och målgrupper, och utvärdering används för att förbättra insatsernas mål och genomförande.