Ykromosomen

Y-kromosomen är en av könskromosomerna hos organismer med XY-könssystem. Hos människor och många däggdjur bestämmer den könstillhörigheten och överförs normalt från far till son, vilket gör den central i studier av paternal släktlinje. Jämfört med autosomala kromosomer är Y-kromosomen mindre och innehåller relativt få gener, många av vilka är kopplade till manlig könsspecifikitet och spermatogenes.

Strukturellt består Y-kromosomen av regioner som endast återkorsas med X-kromosomen i de ändar som kallas pseudoautosomal regioner (PAR). Den största delen saknar rekombination och kallas den icke-rekombinerande delen av Y-kromosomen (MSY eller NRY). Den MSY innehåller de flesta Y-specifika generna, inklusive SRY, som utlöser manlig könsdifferentiering genom bildandet av testiklar. Andra viktiga gener är AZF-områdena (AZFa, AZFb, AZFc) som är centrala för spermatogenesen, samt TSPY, RBMY och DAZ, bland andra.

Evolutionärt har Y-kromosomen utvecklats ur X-kromosomen hos tidiga däggdjurförfäder och har under årmiljonerna genomgått geneförlust och pågående differentiering. Denna process har lett till en relativt stillsam men viktig funktion i reproduktion och könsbestämning. Y-kromosomen överförs i stort sett oförändrad från generation till generation, vilket gör den särskilt användbar i befolkningsgenetik och släktlionsstudier.

Användning och klinik: Mikrodeletioner i Y-kromosomen kan orsaka manlig infertilitet. Den används också inom forensik och befolkningsforskning för att undersöka paternal nedstamning genom Y-haplogrupper.