Växthusodling

Växthusodling är odling av växter i en byggd struktur där klimatet kan kontrolleras. Genom reglering av temperatur, fukt, ljus, ventilation och koldioxid kan odlingen ske oberoende av väder, vilket gör det möjligt att förlänga säsongen och öka avkastningen. Växthus används främst för grönsaker, frukt, örter och prydnadsplantor.

Strukturen kan vara byggd av glas eller plast (till exempel glas, polykarbonat eller polyeten). Klimatstyrningen innefattar uppvärmning eller kylning, ventilation, skuggning och ibland artificiell belysning. Behovet av vatten och näring hanteras ofta med droppbevattning och fertigation, särskilt i hydroponiska system. Odlingstekniker kan vara jordbaserad i bäddar eller krukor, eller så kallad soilless odling som hydroponik, NFT eller DWC.

Hydroponik och andra recirkulerande system tillåter högre täthet och snabbare tillväxt, men kräver noggrann närings- och blandningskontroll. Ljuset spelar en viktig roll och i moderna växthus används ofta energisnåla LED-lampor för att utöka ljusperioden. Växthus kräver planering kring energiförsörjning och konstruktion samt bekämpning av sjukdomar och skadedjur – ofta genom integrerad bekämpning och god sanering.

Ekonomiskt och miljömässigt är fokus ofta på energieffektivitet, vattenåteranvändning och lokal produktion för att minska transport. Historiskt utvecklades växthusodling från tidiga glashus till dagens avancerade system som kombinerar teknik och agronomi.

---