Vävstol

Vävstol är en anordning som används för vävning av tyg. Varpen spänns i ramen eller i en varphållare och hålls under spänning medan inslaget förs genom vävningen. Genom att lyfta och sänka ett antal skaft skapas öppningar som gör det möjligt att föra inslaget från ena sidan av väven till den andra. En vävstav används för att föra väven igenom, och en kam eller liknande mekanism pressar det inslagna materialet tätt mot den färdiga väven. Vävstolar kan vara manuell eller motoriserad och finns i olika storlekar och precisioner beroende på användning och material.

Historiskt har vävstolar utvecklats i många kulturer. De tidiga system som bakre vävstolar och enklare ramvävstolar användes i hemmen och i små verkstäder. Med industriella revolutionen kom mer effektiva maskiner som drevs av vattenkraft, ånga och senare elektricitet, vilket möjliggjorde större produktion och olika vävtekniker. I Sverige och andra delar av Norden har vävning varit en viktig del av textilslöjd och industri, men även ett konstarter där hantverk och design förenas.

Typer av vävstolar omfattar traditionella handvävstolar, mindre ramvävstolar och större industriella vävstolar som används i textilproduktion. Handvävstolar används ofta inom hemslöjd och utbildning, för att väva ull, linne, bomull och syntetiska fibrer i olika täthet och mönster. Vävning kan vara både praktiskt hantverk och konstnärligt uttryck, där vävarens färg- och strukturval skapar olika estetiska resultat.

Se även: vävning, textilteknik, textil konst.