Väderblockeringar

Väderblockeringar är stora, ofta långvariga mönster i atmosfären där den vanliga västliga strömmen över medellatituderna blockeras av en dominerande högtrycksmassa. Som följd blir väderbilderna i stort sett stationära eller roterar mycket långsamt. Denna långvariga zon med högt tryck samverkar med lågt tryck på andra platser och skapar ofta upprepade eller konstanta väderförhållanden över breda områden.

Orsaker och mekanismer handlar om hur planetariska vågor i jetströmmens övre troposfär utvecklas och förlängs. De mest kända blockeringstyperna nämns ofta som Rex-block och Omega-block. En typisk blockering består av en ridg av högtryck som sträcker sig över stora områden, ofta i Nordatlanten eller över Eurasiens östra halva, medan lågt tryck ligger på motsatt sida. Detta hindrar det normala vågflödet och stabiliserar vädret under flera dagar.

Effekter kan vara att vissa regioner upplever konsekventa förhållanden som varm och torr period eller kall och våt period, beroende på placering och säsong. Blockeringar kan ge långvarig hett eller torkebildning i ett område samtidigt som angränsande områden får intensiva nederbörd orsakade av flankerande stormsystems rörelser.

Prognos och observation fokuserar på att identifiera tryck- och högnivåanomalier samt jetströmmens mönster. Moderna prognosmodeller och ensemblemetoder förbättrar förmågan att förutsäga blockeringar, men dessa mönster kan fortfarande vara svåra att förutsäga exakt längre fram än en vecka. Blockeringar förekommer främst på norra halvklotet och är mindre vanliga i södra hemisfärens sammanlänkade topografi.