Vittnesintryck

Vittnesintryck är den subjektiva uppfattningen eller minnesbilden som en person får av en händelse efter att ha bevittnat den. Det innefattar vad vittnet tror sig ha sett, hört eller hört sig tolka, samt de intryck och antaganden som följer av situationen. Ett vittnesintryck används ofta som grund för vidare undersökning och bedömning, men är inte i sig bevis på skuld eller rättslig faktualitet.

Faktorer som påverkar vittnesintrycket inkluderar observationens varaktighet och avstånd, ljusförhållanden, väder, stressnivå, trauma eller plötslighet i händelsen samt vittnets tidigare erfarenheter och föreställningar. Minnet är rekonstruerande, vilket innebär att tidens gång, ny information och samtal med andra kan ändra eller "förfina" minnet. Mentala påbud, frågor från andra eller media kan också påverka vad som minns korrekt. Det är därför ett vittnesintryck oftast bör behandlas som en del av ett bredare bildmaterial som kompletterar fysiska bevis och annan dokumentation.

I rättsliga sammanhang används vittnesintryck som en av flera källor i utredningar. Det ska dokumenteras noggrant och presenteras som vittnesuppgift snarare än som fastlagd fakta. För att öka tillförlitligheten används ofta strukturerade intervjuformer, som kognitiva intervjuer, fri berättelse utan ledande frågor och snabb, noggrann registrering av minnesinnehållet.

Vittnesintryck är värdefullt för utredningar, men dess begränsningar kräver kritisk bedömning och korskontroll mot annan evidens.