Vindueseffekter

Vindueseffekter är ett svenskt begrepp som används för att beskriva hur fönster påverkar upplevelsen av och prestandan i både fysiska och digitala miljöer. Termen används i flera sammanhang, främst inom arkitektur, byggdesign och användargränssnitt.

Inom arkitektur och byggnadsvetenskap avser vindueeffekter hur fönster påverkar dagsljus, utsikt, energi och akustik i en byggnad samt hur de bidrar till byggnadens yttre uttryck. Viktiga faktorer är fönsterarea i relation till väggarean (fönster-till-väggförhållande), glasets typ (enkla, dubbel- eller trippelglas), energibesparande beläggningar (low-e, färgning, spegling), samt skuggning och transmittans. Dagljusfördelning, bländning, solvärme och färgåtergivning påverkar inomhuskomfort, energianvändning och perceptuell kvalitet. Externa reflektioner och ramens rytm bidrar också till byggnadens fasad- och stadsbild. Dynamiska eller justerbara skydningar kan modifiera vindueeffekterna över årstider och tid på dygnet.

Inom digital design används termen för effekter i fönsterbaserade användargränssnitt—till exempel genomskinlighet, oskarphet (blur), skuggor och animationer som skapar en känsla av djup och hierarki samt hjälper användaren att förstå fokus och status. Dessa visuella effekter kan förbättra användbarheten men kräver oftast hänsyn till prestanda och tillgänglighet.

Hälsa och ergonomi betonar att överdriven bländning eller bristande dagsljus kan orsaka obehag, varför färgtemperatur, ljusstyrka och shading bör anpassas samt UI-inställningar göras tillgängliga.