Viloplatserna

Viloplatserna är anlagda platser längs vägar där trafikanter kan ta en paus, vila och återhämta sig under färd. De finns främst längs större vägnät, såsom nationella vägar och motorvägar, och kompletterar andra anläggningar som rastplatser och serviceplatser. Syftet är att minska trötthet vid körning och öka trafiksäkerheten.

Typ och utrustning: En viloplats består oftast av parkeringsplatser och ibland avgränsade gångvägar, bänkar och bord, grönområden samt belysning. Många har informationstavlor med kartor och lokala upplysningar. Tillgång till toaletter och vatten varierar mellan anläggningarna. Övernattning är vanligtvis inte tillåten eller regleras av lokala regler.

Ansvar och förvaltning: Viloplatser drivs och förvaltas vanligtvis av Trafikverket i samarbete med kommuner eller privata entreprenörer. Planeringen tar hänsyn till trafiksäkerhet, tillgänglighet och miljöhänsyn. Underhåll och uppdateringar sker kontinuerligt för att hålla platserna funktionella och säkra.

Relation till andra anläggningar: Till skillnad från serviceplatser som erbjuder försäljning av drivmedel, mat och andra varor, är viloplatserna främst avsedda för vila och pauser i trafiken. Begreppen viloplats, rastplats och serviceplats används ibland i olika sammanhang, vilket speglar variationer i praxis mellan regioner.

Historik och användning: Restområden är vanligt förekommande i många länder och utgör ett standardinslag i vägnätets driftsplanering. I Sverige är viloplatser ett integrerat verktyg för trafiksäkerhet och tillgänglighet längs vägarna.