Viktlöshet

Viktlöshet är tillståndet då kroppen upplever ingen vikt, det vill säga när normalkraften från omgivningen är noll trots att gravitationen verkar. Det uppstår när ett föremål befinner sig i fritt fall eller i en miljö där det inte stöter mot något underlag. Begreppet används ofta för att beskriva mikroviktighetslägen, till exempel i omloppsbana kring jorden eller i laboratorier som försöker återskapa liknande förhållanden.

Viktlöshet uppstår naturligt i rymden eftersom föremål och människor befinner sig i fritt fall runt jorden. På jorden kan viktlöshet uppnås tillfälligt i parabolflygningar, i falltorn eller i dropptunnlar. För forskning och träning används också neutralt uppdrift i pooler (neutral buoyancy) där man tränar inför rymduppdrag; detta simulerar vissa aspekter av viktlöshet men ger inte full viktlöshet.

Effekter: långvarig viktlöshet leder till minskad muskelmassa och skelettstyrka samt förändringar i kroppsvätskor och blodcirkulationen. Vestibulära systemet vänjer sig, vilket kan orsaka yrsel eller rymdsjuka under anpassningen. Synen kan även påverkas av förändringar i ögonens inre tryck.

Användningar: Viktlöshet används inom rymdforskning och utveckling av rymdteknik, samt i utbildning och träning inför rymduppdrag. Studier i viktlös miljö hjälper forskare att undersöka fenomen som endast uppstår när kontaktkraft saknas.