Vanligfönster

Vanligfönster är den vanligaste typen av fönster som används i bostäder och kommersiella byggnader. Begreppet beskriver standardfönster som inte är specialanpassade eller industriellt unika. Ett vanligt fönster består av en fönsterkarm som sätts in i en vägg och en eller flera fönsterbågar med glas. Till konstruktionen hör beslag såsom gångjärn, lås och eventuella justeringsmekanismer. Materialvalen varierar; trä används ofta i äldre eller kvalitetsinriktade fönster, medan uPVC eller aluminiumfönster är vanliga i moderna byggnader tack vare god hållbarhet och lågt underhåll. Många konstruktioner kombinerar flera material, till exempel trä invändigt och aluminium utvändigt.

Glaset är centralt för fönstrets funktion. Vanliga lösningar är dubbel- eller trippelglas med energisparande beläggningar (Low-E). Dessa glasalternativ minskar värmeförlusten och kan bidra till ljudreducering och solskydd. Fönstret kan vara öppningsbart eller fast, och ventilationen regleras av hur bågen förbinds med karmens gångjärn eller andra mekanismer.

Funktion och användning: fönstret släpper in ljus, ger utsikt och ventilation samt skyddar byggnaden mot väder. Energi- och ljudprestanda är ofta viktiga i moderna byggnader.

Installation och underhåll: fönster installeras i en väggöppning med ordentlig isolering och tätning. Felaktig montering kan ge kallras eller fuktskador. Träramar kräver regelbundet underhåll som målning och kontroll av röta; andra material kräver mindre underhåll men bör rengöras och tätningarna kontrolleras.

Historik och regional användning: i Sverige och andra nordliga länder har dubbelglas blivit standard sedan mitten av 1900-talet, och energikraven har ökat de senaste decennierna med låga U-värden och förbättrade tätningar.