Utsöndringar

Utsöndringar är ämnen som produceras av kroppens celler eller körtlar och lämnar organismen eller ett luminalt utrymme inom kroppen. Begreppet omfattar både sekretioner som utsöndras till kroppsvätskor eller hålrum och utsöndringar som lämnar kroppen som avfallsprodukter. I vardagligt tal används termen ofta bredare och kan innefatta både sekret och exkrement.

De två huvudtyperna är sekretion och exkretion. Sekretion avser produkter som utsöndras från celler eller körtlar till exempel vätskor i mag-tarmkanalen, luftvägarna eller salivkörtlarna. Vanliga exempel är saliv, magsaft, tårar, slem i luftvägarna och svett. Exkretion betecknar bortforsling av avfallsprodukter via exkretionsvägar som njurar, tarmar och hud, exempelvis urin, avföring och svettens avfallsinnehåll samt koldioxid som lämnar via lungorna.

Reglering av utsöndringar sker genom nervösa och hormonella signaler samt lokala faktorer som vätskebalans och osmolaritet. Funktionerna är olika beroende på vävnad: matsmältningsenzymer och slem stödjer digestion och skydd i kroppen; utsöndring av temperaturreglerande svett hjälper till att hålla kroppstemperaturen; njurar och lever avlägsnar kvävehaltiga och andra metaboliska avfalls.

Viktiga exempel på utsöndringar hos människor inkluderar saliv, magsaft, bukspott, tårvätska, svett, slem i luftvägarna, urin och avföring. Onormala utsöndringar kan indikera hälsoproblem och används ofta diagnostiskt.