Utsläppen

Utsläppen refererar till frigörandet av ämnen till atmosfären från olika källor. Inom miljö- och klimatpolitiken används begreppet särskilt om utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar som påverkar klimatet, luftkvaliteten och hälsan.

Vanliga växthusgaser är koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O) och fluorerade växthusgaser (HFC, PFC, SF6). Andra viktiga föroreningar är partiklar (PM2,5 och PM10), kväveoxider NOx, svaveldioxid SO2, kolmonoxid och olika VOC:er. Källorna är normalt energi- och industrisektorn, transport, jordbruk och avfall. För att jämföra klimatpåverkan används ofta koldioxidekvivalenter (CO2e). Utsläppen mäts vanligtvis per år i ton CO2e eller CO2 och följs upp i nationella inventeringar och internationella ramverk.

Policy och uppföljning sker genom internationella samarbetsavtal som UNFCCC, Kyoto-protokollet och Parisavtalet, samt regionala instrument som EU:s utsläppshandel (EU ETS). Nationella mål och regler anpassas därefter, med olika sektorsmål och tidsramar. Sverige har exempelvis målet att uppnå nettonollutsläpp omkring mitten av 2040- och 2045-talet, med förstärkta åtgärder i flera sektorer.

Åtgärder för att minska utsläppen inkluderar övergång till förnybar energi och ökad energieffektivitet, elektrifiering av transporter, förbättrad avfallshantering och jordbruk samt utveckling och användning av teknik som koldioxidavskiljning och lagring (CCS). Effektiv övervakning och transparens i redovisningen är centralt för att bedöma framsteg och anpassa politiken.