Uppskrivningar

Uppskrivningar är inom redovisning ökningar av ett tillgångs bokförda värde när det bedöms att dess verkliga värde (fair value) överstiger det bokförda värdet. De uppstår ofta i samband med anläggningstillgångar som fastigheter eller maskiner när företaget väljer eller måste använda en revaluation model enligt gällande redovisningsstandarder. Uppskrivningar kan även förekomma för andra tillgångar i vissa regelverk.

Under internationella redovisningsstandarder, framför allt IFRS via IAS 16 för immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, tillåts reav alering till verkligt värde. Ökningar i värdet redovisas som huvudregel i eget kapital i form av en upprättad “revaluation surplus”, i den mån ökningen inte helt eller delvis övergår en tidigare nedskrivning som tidigare erkändes i resultatet. Om det tidigare fanns en nedskrivning som överstigit ökningen, erkänns återstoden i resultaträkningen. Minskningar av värdet hanteras först mot eventuella uppskrivningsöverskott i eget kapital; därefter gås resten mot resultatet. När tillgången återförs eller avyttras kan uppskrivningsöverskott flyttas från eget kapital till kvarvarande balanserat resultat.

Effekter på finansiella rapporter inkluderar högre bokförda värden på tillgångarna, ändrade avskrivningar och ett stärkt eget kapital genom uppskrivningsöverskott. Uppskrivningar kräver regelbunden värdering eller uppdatering av verkligt värde och kräver dokumentation och ofta oberoende värderingar.