Upplåta

Upplåta är ett svenskt verb som innebär att ge någon rätt att använda eller bruka någon annans egendom under en avtalad tidsperiod. Oftast används termen i sammanhang som rör fastigheter och mark, men den kan även tillämpas på andra tillgångar eller rättigheter, till exempel lokaler, utrustning eller tjänster. Upplåtelse avser själva överlåtelsen av nyttjanderätten; villkoren för nyttjandet regleras vanligen i ett avtal och i tillämplig lagstiftning.

Upplåtelse kan ske i olika former. Den mest förekommande är hyra (lägenheter och kommersiella lokaler), men långsiktig upplåtelse av mark eller jord kan kallas arrende. Licens används när rättigheten är att använda en viss resurs eller tjänst utan att upplåta äganderätten. I praktiken övervägs oftast både nyttjanderätten och de ekonomiska villkoren i avtalet.

Juridisk reglering: I Sverige regleras upplåtelse av civilrättsliga avtal och, beroende på område, av särskilda regler. Upplåtelse av mark och byggnader omfattas ofta av lagstiftning om hyra och nyttjande av fast egendom, medan upplåtelse för kommersiell bruk eller tjänster styrs av allmän avtalsrätt och, i vissa fall, sektorsspecifika regler.

Exempel: En kommun upplåter mark till ett företag för utveckling av en ny verksamhet; en fastighetsägare upplåter en lokal till en butik; en myndighet upplåter en licens för användning av en infrastrukturtjänst.

Relaterade begrepp: arrende, hyra, licens.