UVsäteet

UVsäteet är en del av det elektromagnetiska spektrumet och innebär strålning med kortare våglängder än synligt ljus, ungefär mellan 100 och 400 nanometer. Det delas vanligen upp i tre regioner: UVC (100–280 nm), UVB (280–315 nm) och UVA (315–400 nm). Denna uppdelning speglar både fotobiologiska effekter och hur olika våglängder filtreras av jordens atmosfär.

Atmosfären skyddar mot mest UVC, som nästan helt absorberas i ozonlagret och av andra gaser. UVB når jordytan i varierande grad beroende på säsong, latitud och atmosfäriska förhållanden, medan UVA nästan oförändrat når marken. Denna sammansättning innebär att UVA och UVB står för den största delens biologiska verkan på människor och miljön.

Biologiska effekter av UVsäteet varierar med våglängd och dos. UVA bidrar främst till fotåldrande och pigmentförändringar i huden och kan bidra till ögonproblem över tid. UVB är mer mutagent och ansvarar för brännskador vid stark solexponering samt ögonskador som snabba ögonbesvär. Långvarig eller upprepad exponering ökar risken för hudcancer.

Mätning och skydd är vanligt förekommande. UV-index används som en väderliknande indikator för dagsrisker. Enheter för strålning inkluderar effekten (W/m²), medan skydd rekommenderas i form av solskyddsmedel, skyddande kläder och ögonskydd. UVsäteet används också industriellt för desinfektion, vattenrening och härdning av material.