Tullgrenextraktioner

Tullgrenextraktioner, ofta kallade Berlese-Tullgren-funnlar, är en laboratorieteknik för att extrahera marklevande småkryp från prov av jord, lövströ eller kompost. Metoden utnyttjar en temperatur- och fuktgradient som får organismerna att migrera bort från provet och ned i ett uppsamlingskärl som innehåller konserveringsmedel, till exempel etanol eller glycerin.

Princip och utrustning: Prov placeras på ett nät eller filter i en tratt eller funnel. Ovanför provet placeras en värmekälla, ofta en lampa eller värmeelement, som gradvis höjer temperaturen och ofta torkar luften. Under provet finns ett uppsamlingskärl, vanligtvis fyllt med etanol (t.ex. 70 %) eller glycerin, som fångar de extraherade organismerna. I vissa varianter används flytande medel i uppsamlingskärlet för att underlätta bevarande.

Procedur och användning: Prov tas och förbereds vid behov innan det placeras i funnel och utsätts för gradient under 24–96 timmar, beroende på provmaterial och taxa. Efter exponering samlas organismerna upp i bevaringsmedlet och materialet sorteras och prepareras för artbestämning i mikroskop.

Användning och begränsningar: Berlese-Tullgren-extraktioner används för att studera jordlevande mikroarthropoder som kvalster, Collembola (springtails) och andra små insekter. Fördelar är att metoden ger många organismer som är svåra att fånga med andra metoder. Begränsningar inkluderar bias mot arter som är mest flyktiga eller torktåliga och att större organismer inte fångas; metoden kräver särskild utrustning och hantering av lösningsmedel.

Historia och terminologi: Metoden uppkallas efter Tullgren, en svensk entomolog, och används ofta tillsammans med Berlese-funneln under beteckningen Berlese-Tullgren-funnel.