Therapieresistent

Therapieresistent är en medicinsk term som används för att beskriva ett tillstånd eller en patient som inte uppnår tillfredsställande behandlingseffekt trots rimliga, guidelinesbaserade insatser. Begreppet används inom flera områden, bland annat psykiatri, onkologi, infektionsmedicin och neurologi. Det fungerar som en signal om att nuvarande strategier bör omprövas eller kompletteras med alternativa angreppssätt.

Vid bedömningen av terapieresistens ingår att säkerställa diagnosen, behandlingsparametrar och patientens följsamhet. Vanliga orsaker till upplevd resistens är felaktig diagnos, bristande följsamhet, interaktioner med andra läkemedel, underdosering eller att behandlingen varit för kort. Det finns även mekanismer i sjukdomens biologi, såsom intrinsisk eller förvärvad resistens, vilket innebär att sjukdomen är mindre känslig eller blir motståndskraftig över tid.

Olika områden har särskilda definitioner. Till exempel inom psykiatri kan terapiresistent depression definieras som utebliven förbättring efter två adekvata antidepressiva behandlingar. Inom onkologi talar man om intrinsisk eller förvärvad resistens mot cytostatika eller målbaserade behandlingar. Mekanismerna inkluderar farmakokinetiska faktorer, förändringar i målmolekyler, tumörens heterogenitet och mikromiljöfaktorer.

Behandlingsstrategier för terapiresistens fokuserar på att verifiera diagnos och följsamhet, optimera eller byta behandling, använda kombinationer eller tilläggsterapier, eller gå vidare till kliniska prövningar. I vissa fall kan målbaserad terapi eller neuromodulation och stödjande vård vara lämpliga alternativ. Vissa patienter kan ha nytta av palliativ vård när återställande effekt inte är möjlig.