Syntolkning

Syntolkning, eller ljudbeskrivning, är en tjänst som gör visuella medier tillgängliga för personer med synnedsättning. Genom ett separat ljudspår berättar en syntolkare vad som händer på bilden—miljö, personers kroppsspråk och uttryck, text som visas på skärmen och andra visuella detaljer—så att innehållet kan följa utan att se bilderna.

Ljudspåret placeras i en alternativ ljudkanal och aktiveras via TV-, streaming- eller biosystemets inställningar. Narrationen beskriver endast det som är nödvändigt för förståelsen och integreras i takt med dialogen och övrigt ljud; målet är att beskriva viktiga visuella händelser utan att avbryta berättelsen.

Vad som beskrivs: centrala händelser, scener och miljöer, karaktärernas kroppsspråk och handlingar samt viktiga visuella detaljer som påverkar förståelsen av innehållet. Beskrivningarna följer ofta riktlinjer för tempo och längd så att de passar bildens och dialogens takt, utan att överbelasta tittaren eller döda upplevelsen av ljuddesign och musik.

Användning och produktion: syntolkning används i filmer och TV-program, teaterföreställningar, museer och vissa webbplatser eller streamingtjänster som erbjuder alternativ ljudbeskrivning. Professionella syntolkare producerar beskrivningarna i samarbete med regissörer, producenter och tekniker för att uppnå en korrekt synkningar och anpassning till målgruppen.

Historia och regional tillgång: begreppet syntolkning uppstod i USA under 1980-talet och spreds därefter internationellt. I Sverige har tjänsten funnits sedan 1990-talet och fortsätter att utvecklas med ökat fokus på att göra medier och kultur ännu mer tillgängliga för personer med synnedsättning.