Stödorgan

Stödorgan är en term som används inom svensk förvaltning och organisation för en kropp som inrättats för att tillföra kunskap, information och operativt stöd till ett beslutande organ. Stödorgan har vanligtvis inte eget beslutsmandat utan fungerar som en resurs som bidrar till underlaget och genomförande av beslut som fattas av huvudorganet.

Funktioner hos stödorgan inkluderar rådgivning, förberedelse och utredning av ärenden, samordning av projekt, övervakning och uppföljning samt kvalitetssäkring och kommunikation. Genom att samla experter och representanter från olika berörda intressen kan stödorgan bidra med specialkunskap, underlag och projektledning som underlättar beslut och genomförande.

Juridisk status och sammansättning varierar. Stödorgan kan vara reglerade i lag eller förordningar, eller inrättade utan formell rättslig ställning av huvudorganet. De kan bestå av experter, företrädare för olika intressenter, tjänstepersoner och externa konsulter. Mandatet, vilka uppgifter som ingår och hur länge stödorganet består, ska vara tydligt beskrivet i ett uppdrag, arbetsordning eller Terms of Reference. Finansiering kan komma från huvudorganet eller från externa källor.

Relation till styrning och ansvar är central. Stödorganet har vanligtvis beslutanderätt endast om detta särskilt delegeras; annars fungerar det som ett rådgivande eller genomförande netto. Rapportering sker ofta till huvudorganet genom en ordförande eller sekreterare och i regel följs upp i ansvarighetsdokument och årsredovisningar.

Exempel på olika sektorer där stödorgan förekommer är kommuner, statliga myndigheter, universitet och ideella organisationer. Vanliga former inkluderar arbetsgrupper, kommittéer, rådgivande nämnder och sekretariat som stöd till beslut och genomförande.