Stödcellernas

Stödcellernas, ofta kallade stödjeceller, beskriver celler som ger stöd till andra celler snarare än att själva skicka nervsignaler. De bidrar till vävnadsstruktur, näringsförsörjning och skydd mot skada samt deltar i utveckling och återhämtning efter skada. Begreppet används främst inom nervsystemet men kan också tillämpas på stödjande celler i andra vävnader.

Inom centrala nervsystemet består stödcellernas av astrocyter, oligodendrocyter och mikroglia. Astrocyter upprätthåller jonbalans och blod-hjärn-barriären, oligodendrocyter bildar myelin runt axoner, och mikroglia fungerar som immunceller som kan aktiveras vid skada. I perifera nervsystemet finns Schwannceller som bildar myelin runt perifera axoner och satellitceller som omger neuron i ganglier. Dessa celler samarbetar för att upprätthålla miljön runt neuroner och stödja effektiv signalöverföring.

Utanför nervsystemet finns stödcellernas i olika vävnader. Exempel är Sertoliceller i testiklarna som stödjer och näring utvecklande sädesceller, och Müller-celler i retina som hjälper till att upprätthålla struktur och funktionsmiljö för näthinnans neuroner.

Stödcellernas funktioner är ofta mångfacetterade: de reglerar den extracellulära miljön, deltar i cellregenerering och läkningsprocesser, kommunicerar med andra celltyper via signalsubstanser och jonkanaler samt skyddar vävnaden mot skada. Förändringar i stödcellernas funktion kan bidra till neurologiska sjukdomar och nedsatt vävnadsreparation.