Sorteringsgrad

Sorteringsgrad är ett mått som används inom avfallshantering och avfallsreducering för att beskriva hur väl ett avfallssystem får material att sorteras i avsedda fraktioner. Vanligtvis uttrycks sorteringsgraden som en procentandel av totalt genererat avfall som förs vidare till specifika fraktioner som återvinning eller källsortering, istället för att hamna i restavfall eller deponi. Begreppet används för att jämföra olika indragna åtgärder och för att följa upp mål på regional eller kommunal nivå.

Mätning och tillämpning: Sorteringsgrad kan beräknas som andelen av avfallet som samlas in i källsorterade eller återvinningsbara fraktioner i förhållande till totalt avfall. Olika studier och myndigheter kan definiera vilka fraktioner som ingår, vilket kräver tydlig avgränsning när resultat rapporteras. Data hämtas ofta från vägning av insamlat material, prover från sorteringslinor eller övervakning av hushållsinsamling. Resultatet används för att utforma insamlingssystem, sätta mål och följa upp miljöprestationer.

Påverkansfaktorer och begränsningar: Sorteringsgraden påverkas av medborgarnas beteende, tillgång till tydligt utformade fraktioner och källsorteringssystemets effektivitet. Kontaminering och felaktig sortering kan sänka kvaliteten på återvunnet material och därmed effektiviteten hos återvinningen. Dessutom kan olika definitioner av vad som räknas som sorterat material påverka jämförbarheten mellan olika områden.

Se även: källsortering, återvinning, avfallshantering.