Kontaminering

Kontaminering är oönskad närvaro av främmande ämnen eller organismer i ett material eller en miljö, vilket kan försämra kvalitet, funktion eller säkerhet. Begreppet används inom flera sammanhang, bland annat livsmedelssäkerhet, vård, laboratorium och miljöövervakning. Kontaminering skiljs ofta från smitta; kontamination är närvaro av ett oönskat ämne i något, medan smitta syftar på spridning mellan organismer i epidemiologisk mening.

Typer av kontaminering inkluderar kemisk kontaminering (t.ex. livsmedelsföroreningar, tungmetaller), biologisk kontaminering (mikroorganismer, som bakterier eller svampar i prover eller vårdutrustning), radiologisk kontaminering (radioaktiva ämnen), samt kors- eller blandningskontaminering i processer där material blandas oavsiktligt. Risker finns i livsmedel, läkemedel, medicinsk utrustning, vatten och miljön.

Orsakerna varierar och inkluderar dålig hygien, felaktig hantering, läckage, föroreningar i råvaror, kontaminerade arbetsytor, bristande lagring eller otillräckliga renings- och avskärmningsåtgärder. Konsekvenserna kan vara hälsorisker, produktåterkallelser, arbetsrelaterade sjukdomar, rättsliga åtgärder och ekonomiska förluster.

Förebyggande åtgärder fokuserar på riskanalys, tydliga arbetsrutiner, kvalitetskontroller, god hygien, korrekt förvaring och separation av olika material, rengöring och desinfektion, utbildning samt dokumentation. Övervakning och provtagning hjälper att upptäcka kontaminering i tid.

I reglering och standarder används ofta begreppet kontaminering i samband med HACCP i livsmedel och biosäkerhet i laboratorier. Hantering av kontaminering kräver snabb avgränsning, spårbarhet och åtgärder för återställning och förebyggande lärande.