Snödjup

Snödjup är den vertikala avståndet från markytan till snötäcket och beskriver hur tjockt snötäcket är vid en given tidpunkt. Det används inom meteorologi, vintertillgänglighet och planering för friluftsliv, transport och infrastruktur. Snödjupet varierar med lokala förhållanden och är olika från dag till dag beroende på väder, vind och temperatur.

Mätning av snödjup görs normalt vid fasta stationer. En vanlig metod är att sticka en linjal eller måttband vertikalt ned i snön tills man når marken och läsa av djupet. Automatiska sensorer kan också användas för kontinuerlig uppföljning. Det är viktigt att vad som mäts verkligen är snödjupet i relation till underlaget, eftersom ytskiktet kan vara kompakt eller mjukt. Snödjupet avspeglar inte nödvändigtvis snöns vatteninnehåll; det senare mäts som snödjupets vatteninnehåll, ofta i begreppet snöens vatteninnehåll (SWE).

Snödjupet varierar starkt med geografi och årstid. I låglänta områden och södra Sverige är snön ofta tunnare under milda vintrar, medan inlandet och fjällområden kan ha betydligt tjockare lager. Under kraftiga snöfall eller vinterstormar kan snödjupet öka snabbt och i extrema fall överstiga en meter eller mer.

Användningen av snödjup omfattar transport- och vägunderhåll, skid- och friluftsplanering, jord- och skogsbruk samt klimatforskning. I bergsområden påverkar snödjup och snöpackens struktur risker för laviner.