snödjupets

Snödjupet är måttet på hur djupt snön ligger på marken, ofta uttryckt som avståndet från markytan till snöytan i centimeter eller närmare meter. Det varierar avsevärt mellan platser och tidpunkter och används inom meteorologi, hydrologi och snöfarlighetsbedömningar.

Mätningar görs normalt vid fasta observationspunkter där snödjupet registreras regelbundet i offentliga väder- och klimatdatabaser. Det kan göras manuellt med måttband eller specialinrättade mätinstrument. Automatiska stationer används också och kan basera sig på ultraljuds- eller radarbaserade sensorer för kontinuerlig uppföljning. För bredare kartläggning används kombinationer av fältmätningar och modellbaserade uppskattningar som tar hänsyn till nederbörd, temperatur och terräng.

Snödjupet påverkas av nederbördens mängd och densitet, temperatur, vind och solinstrålning samt markens egenskaper och terrängens lutning. Vind kan platta igen eller skapa drivor, vilket gör att djupet kan variera mycket även inom korta avstånd. I skugga och skyddad terräng är djupet ofta mindre än i öppna, exponerade områden.

Snödjupet är inte samma sak som snöns vatteninnehåll (snöens vattenekvivalens, SWE). En tjock snödriva kan ha lågt SWE om snön är mycket porös, medan en tjock men komprimerad snö kan ha högre SWE. Uppgifterna används bland annat för väderprognoser, vattenförvaltning, lavinriskbedömning och vinterväghållning.