Skyddsreaktioner

Skyddsreaktioner är ett tvärvetenskapligt begrepp som används för att beskriva mekanismer och processer som syftar till att skydda ämnen eller organismer mot skada i olika sammanhang. Inom kemi handlar termen ofta om skyddande grupper i organisk syntes, där reaktioner används för att temporärt maskera reaktiva funktionella grupper som alkohol-, amin- eller karboxylgrupper. Syftet är att förhindra oönskade sidoreaktioner under flera steg i en syntes. Vanliga skyddgrupper inkluderar silyl- eter-grupper (t.ex. TMS, TBDMS), acetater (O-acetyl), benzyl- samt tert-butyloxycarbonyl- (Boc) eller fluorenylemetyler (Fmoc) för aminer. Efter de olika stegen kan skyddet tas bort genom deprotektionsreaktioner, som ofta involverar syra, bas eller specifika reprotionsvillkor, för att återfrisätta den ursprungliga funktionen. Valet av skyddsreaktion beror på kemisk stabilitet, labilitet hos andra grupper och planerad reaktion.

Inom biologi och medicin används skyddsreaktioner i bredare bemärkelse för att beskriva kroppens eller kemiska substanser skyddande mekanismer. Kroppens antioxidanter, som glutation, vitamin C och E, tillsammans med enzymatiska system (t.ex. SOD, katalas, glutathion-S-transferaser) neutraliserar fria radikaler och toxiner. Immunsystemet uppvisar också skyddande svar genom inflammation, immunminne och försvar mot patogener.

Sammanfattningsvis är skyddsreaktioner en term som beskriver strategier att temporärt eller inneboende skydda kemiska strukturer eller biologiska system mot skada, ofta genom speciella skyddsåtgärder och senare deprotektionssteg eller återaktivering.