Skärgårdsmiljöerna

Skärgårdsmiljöerna är kustnära ekosystem där öar, skär och grund bildar ett sammanhängande landskap som möter hav och land. I Sverige är de mest framträdande längs Östersjöns kust, särskilt i Stockholms skärgård och Ålands skärgård. Den geologiska uppbyggnaden varierar mellan klippor, sandiga holmar och små gräsbeklädda öar samt grunda havsvikar.

Miljön kännetecknas av bräckt vatten, starkt vind- och säsongsbunden temperaturvariation. Jordmån och vegetation varierar mellan klipphällar som hyser tåliga växtarter, strandängar samt löv- och barrskog i mer skyddade lägen. Marin fauna inkluderar fåglar som tärnor och måsar, samt häckande rovfåglar; i vissa områden finns sälar. Fiskarter som abborre och gädda återfinns i närliggande kustnära vikar.

Skärgårdsmiljöerna är känsliga för tryck från fritidsbebyggelse, båtliv och exploatering; övergödning, erosion och invasiva arter är riskfaktorer. Bevarande och hållbar användning är centrala mål inom naturvård, ofta genom naturreservat, nationella skyddade områden och Natura 2000-områden. Forskning bidrar till förståelse av kustekosystemens funktioner, hydrodynamik och hur klimatförändringar påverkar bräckt vatten och kustens livsformer.