Sekretionsbildning

Sekretionsbildning är den biologiska processen där celler bildar, bearbetar och avger ämnen som ska användas lokalt eller transporteras i kroppen. Den förekommer främst i sekretoriska vävnader som exokrina och endokrina körtlar samt i slemproducerande celler i epitelet.

Processen börjar med syntes av proteiner och molekyler i endoplasmatiskt retikulum, vidare bearbetning i Golgiapparaten och paketering i sekretoriska vesiklar. Vesiklarna lagras i cytoplasman och frisätts vid stimulering via exocytos, ofta reglerad av kalciumsignaler. Epiteliella celler är ofta polariserade och sekret kan frisättas apicalt mot lumen eller basolateralt in i blodet.

Sekretionsformerna delas traditionellt in i merokrin (exocytotisk frisättning av små vesiklar), apokrin (frisättning som involverar avstötning av delar av cellens cytoplasma med sekretet) och holokrin (hela cellen dör och frisätter innehållet). Exempel: svettkörtlar (merokrin), talgkörtlar i huden (holokrin), salivkörtlar (merokrin). Endokrina körtlar frisätter hormoner direkt i blodet.

Reglering och betydelse: Sekretionsbildningen regleras av hormonella och neurala signaler samt lokala faktorer. Fel i sekretion kan leda till olika sjukdomstillstånd som cystisk fibros, diabetes eller slemproduktion vid luftvägsproblem.