Sekretessintressen

Sekretessintressen är de intressen eller hänsyn som berättigar att viss information hålls hemlig i offentliga sammanhang, trots den allmänna offentlighetens princip. Begreppet används när myndigheters beslut om offentlighet och sekretess ska prövas och avgörs i varje enskilt fall. Syftet är att skydda väsentliga intressen samtidigt som öppenhet bör främjas där det är möjligt.

I Sverige regleras sekretess och offentlighet främst genom Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och tryckfrihetsförordningen. Vid en begäran om utlämnande av allmänna handlingar gör myndigheten en sekretessprövning för att avgöra vilka uppgifter som får lämnas ut och vilka som måste undantas på grund av sekretessintressen. Bedömningen väger samman allmänhetens rätt till insyn mot skyddet av olika intressen som kan domineras av sekretess.

Exempel på sekretessintressen inkluderar skydd av personers integritet och personuppgifter, statens säkerhet och allmänna ordning, pågående brottsutredningar och rättsprocesser, affärs- eller företagshemligheter samt uppgifter av ekonomisk eller konkurrenskraftig betydelse. Även uppgifter som rör myndigheters beslut eller leverantörer inom försörjningskedjan kan omfattas av sekretess.

Sekretessintressen ska balanseras mot offentlighetens intresse av insyn. När sekretess bedöms som relevant kan uppgifter hemlighållas helt eller lämnas i form av redigerade versioner. Praktiken uppmuntrar till transparenta processer där det är möjligt, samtidigt som känsliga uppgifter skyddas mot onödig spridning.

Se även relaterade begrepp som offentlighet, sekretess, dataskydd och sekretessprövning.