Sandklockor

Sandklockor är tidsmätningsanordningar som består av två glasbehållare förbundna av en smal hals. Sanden rinner från överdelen till underdelen och mäter en förutbestämd tidsperiod när klockan hålls vertikalt. Flödets hastighet beror huvudsakligen på sandkornens storlek och halsens dimensioner, men fukt och små variationer i glasets intag kan påverka flödet. När sanden passerat slutet av halsen är tiden förbrukad och klockan kan återställas genom att vändas.

Konstruktion och variationer. Traditionella sandklockor har en ram av trä eller metall som håller glasbehållarna på plats. Sanden består oftast av silica-sand eller finsten; ibland har man använt pulveriserad sten eller andra fina partiklar. Finns i olika storlekar och tider, från korta timer på en till tre minuter till längre varianter som 15, 30 eller 60 minuter. Vissa modeller används som kökstimers eller som navigationshjälp på skepp. För att återställa tiden vänds behållarna upp och ner.

Historia. Sandklockan tros ha spridits i Europa under medeltiden, med dokument och målningar som visar användning från 1300-talet. Innan mekaniska ur kunde ge exaktare tidsmått fungerade hourglasses som enkel och portabel tidsmätare i kyrkor, hushåll, skolor och skepp. De var särskilt användbara eftersom de inte krävde eld eller vätskor och kunde kalibreras för olika tidsintervall.

Nutida användning och betydelse. Idag används sandklockor ofta som dekorativa föremål och i undervisning för att förklara tidsbegrepp. De förekommer också i brädspel och som visuella tidsmarkörer i olika sammanhang, där de inte kräver hög precision men bidrar med en tydlig, enkel tidsupplevelse.