Sammanhållning

Sammanhållning beskriver hur människor och regioner binds samman och utvecklar en känsla av gemenskap. Den omfattar socialt kapital som förtroende och ömsesidig vilja att hjälpa varandra, samt ekonomiska och geografiska dimensioner där skillnader i välstånd och tillgång till tjänster minimeras mellan grupper och områden.

Inom samhälls- och statsvetenskap används sammanhållning för att förstå hur väl ett samhälle kan hantera gemensamma utmaningar, möta mångfald och upprätthålla demokratiskt deltagande. Faktorer som utbildning, arbetsmarknad, välfärd, integration av nyanlända samt tillgång till grundläggande tjänster påverkar sammanhållningen.

Inom Europeiska unionen används begreppet sammanhållning särskilt i samband med sammanhållningspolitik, som syftar till att minska regionala skillnader i inkomst, arbetslöshet och infrastruktur. Åtgärderna finansieras bland annat genom strukturfonder och stöd till mindre utvecklade regioner, och innebär investeringar i utbildning, innovation och offentliga tjänster.

I Sverige har sammanhållning traditionellt främjats genom en omfattande välfärdsstat, jämlikhetsfokus och regional utveckling. Det innebär offentligt finansierade tjänster, omfördelning via skatt och transfereringar samt satsningar i både stadsmiljöer och landsbygdens utveckling.