Rökgaskondensering

Rökgaskondensering är en teknik för återvinning av värme och fukt ur rökgaser genom att kylning får vattenånga i rökgasen att kondensera till vätska. Genom att avsätta latent värme vid kondensering kan energin återvinnas och användas i processen eller för uppvärmning av byggnader, vilket ökar anläggningens övergripande effektivitet. Tekniken används främst i industriella anläggningar som kraftvärmeverk, avfallsbränsleanläggningar och biobränsleanläggningar där rökgaserna innehåller betydande mängder fukt.

Principen bygger på att rökgaser leds genom värmeväxlare eller kondensorer som sänker temperaturen under rökgasens daggpunkt. När temperaturen når och understiger daggpunkten kondenserar vattenångan, och värmen överförs till ett sekundärmedium såsom vatten eller olja. Den kondenserade vätskan samlas upp som condensat och kan återvinnas i processen eller behandlas före utsläpp. Vissa komponenter i rökgasen, exempelvis syror eller vissa salter, kan även kondenseras och kräver särskild material- och skyddskomponentering.

Systemdesignen måste ta hänsyn till faktorer som rökgastemperatur, fukthalt och innehåll av syror och salter. Vanligt är att använda tvåstegskylning och att materialvalet är korrosionsbeständigt, då kondensatet kan vara aggressivt. Integrering med utsläpps- och avvattningssystem samt med befintlig värme- eller energiåtervinning är vanligt.

Fördelarna är främst förbättrad energiekonomi genom återvunnen latent värme och minskat vattenförbrukning. Begränsningar inkluderar höga initiala kostnader för kylsystem och behov av noggrann kondensat- och korrosionshantering. Rökgaskondensering används där ekonomin motiveras av energiåtervinningspotential och processintegrerad nytta.