Ringväxlar

Ringväxlar är växlar med interna tänder som bildar den yttre delen i ett epicykliskt (planetärt) växelsystem. Ringväxeln omsluter planetväxlarna och har tänder längs innerringen som passar mot planeternas tänder när de roterar runt en central solväxel. Tillsammans bildar ringväxeln och de övriga komponenterna olika växlingsförhållanden beroende på hur delarna låses eller drivs.

Funktion och konstruktion: I ett planetväxel-system roterar planetväxlarna runt solväxeln medan ringväxeln antingen kan vara fastsatt i huset eller rotera. Genom att fästa en av komponenterna och driva en annan uppnår man olika utväxlingar och högre moment i en kompakt konstruktion. Ringväxeln är ofta den största komponenten i planetuppsättningen och möjliggör betydande redundans av momentöverföring.

Användning: Den mest förekommande användningen finns i automatiska växellådor i bilar, där planetväxlar används för att få flera växlar utan synkronisering. Ringväxlar förekommer också i differentialer, industriella växellådor och i växellådor i vindkraftverk samt andra mekaniska system där hög utväxling krävs i ett begränsat utrymme.

Tillverkning och material: Ringväxlar tillverkas ofta av stål eller legeringar och kan vara ihåliga för att spara vikt. Tänderna skärs med standardverktyg och innehåller ofta en involutprofil; de värmebehandlas vanligtvis för ökad hållfasthet. Korrekt smörjning och kylning är viktiga för att minimera slitage.

Se även: Planetväxel, solväxel, planetväxlar.