Resekvaraktigheter

Resekvaraktigheter är inom kirurgisk vård termen som beskriver hur lång tid en kirurgisk resektion varar. Begreppet fokuserar på själva avlägsnandet av vävnad eller organ och kan definieras som tiden från första snittet till avslutningen av resektionen, eller som den specifika tidsperiod som ägnas åt resektionen inom ett helt ingrepp. I klinisk praxis rapporteras resekvaraktigheten ofta som en del av operationens totala tidsförlopp eller i sammanställningar av operationstider.

Användningen av måttet är bred och omfattar planering av operationsrum, schemaläggning, arbetsflödesoptimering och benchmarking av kirurgisk effektivitet. Högre resekvaraktighet kan indikera större medicinska eller tekniska utmaningar, medan kortare tider ofta kopplas till enklare ingrepp eller hög kirurgisk erfarenhet; dock måste tolkningen alltid sättas i sammanhanget av ingreppets art och patientens förutsättningar.

Faktorer som påverkar resekvaraktigheten är mångfacetterade. Procedurtyp och ansats (öppen, laparoskopisk eller robotassisterad) spelar en stor roll, liksom storlek och lokation av lesionen samt omfattningen av resektionen. Vaskulär involvering och behov av hemostasi påverkar tiden. Patientfaktorer som BMI, tidigare kirurgi och koagulationsstatus kan också förlänga tiden. Teamets erfarenhet, tillgång till bildstyrning och specialverktyg, samt eventuella intraoperativa komplikationer påverkar likaså.

Begränsningar inkluderar att det inte alltid finns en standardiserad definition av vad som räknas som resektion, vilket gör jämförelser mellan studier och sjukhus olika. Se även operationstid och total tid för ingrepp.