Relationbindning

Relationbindning är ett begrepp som används inom flera discipliner för att beskriva hur relationer kopplas eller binds mellan olika entiteter. Begreppet används ofta i praktiska sammanhang som databashantering, kunskapsrepresentation och logik, där målet är att skapa meningsfulla kopplingar mellan olika enheter.

Inom databasteknik avser relationbindning hur tabeller kopplas samman för att bilda ett enhetligt informationssystem. Den centrala mekanismen är användningen av nycklar, främst primär- och främmande nycklar, som gör det möjligt att koppla poster över tabeller (till exempel kunder och deras beställningar). Genom relationbindning kan man utföra sammansättningar och frågor som hämtar data från flera tabeller samtidigt, samtidigt som dataintegriteten upprätthålls via referensregler.

Inom logik och matematik beskriver relationer som mängder av ordnade par, och bindning kan syfta på hur variabler bindes i formella uttryck eller hur tolkningar kopplas till en modell. I denna kontext handlar relationbindning ofta om hur olika symbolers tolkningar kopplas till delar av en struktur och hur kvantifiering eller operatorer reglerar dessa kopplingar.

Inom kunskapsrepresentation och webbaserade teknologier används relationbindning för att koppla begrepp, resurser och egenskaper i ontologier och i RDF/trippelbaserade modeller. Här är syftet att möjliggöra semantisk sökning, dataintegration och interoperabilitet mellan olika källor.

Se även: främmande nyckel, joins, referensintegritet, ontologier, RDF.