Redovisningssituationer

Redovisningssituationer definieras som händelser eller transaktioner som kräver redovisning i ett företags årsredovisning och koncernredovisning. De uppkommer i olika delar av verksamheten, till exempel försäljning och intäktsredovisning, inköp och lager, investeringar i anläggningstillgångar samt finansiering och likviditet.

Vid varje redovisningssituation görs bedömning av om och hur den ska redovisas: hur mycket som ska redovisas som intäkt, kostnad, tillgång eller skuld; vilken redovisningsprincip som tillämpas; och vilka upplysningar som behövs i noterna.

Vanliga exempel är försäljning av varor där kontroll över varan övergår och intäkten redovisas när prestationen uppfylls; lager redovisas till kostnad eller verkligt värde; investeringar i materiella tillgångar skrivs av eller nedskrivs vid behov; avsättningar för garantier eller rättstvister; och justeringar av uppskattningar som påverkar framtida perioder.

Yrkesandelen i redovisningen påverkas av olika regelverk och standarder. Företag som följer IFRS eller svensk god redovisningssed styrs av Bokföringslagen, Årsredovisningslagen samt BFNs allmänna råd och vägledningar. Dessa regler anger hur redovisningen ska organiseras, vilka poster som ska klassificeras och hur upplysningar i noterna ska utformas.

Syftet med redovisningssituationer är att ge en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning och resultat. Detta uppnås genom tydlig klassificering, konsekvent tillämpning av redovisningsprinciper och tydliga notupplysningar som speglar antaganden, uppskattningar och risker.