Pseudobåglängd

Pseudobåglängd är ett begrepp inom vågrörelsens teoretiska och tekniska tillämpningar som beskriver en längdskala som liknar våglängden men som inte motsvarar en faktisk geometrisk avstånd mellan vågtoppar i rummet. Begreppet bygger på att vågfenomen ofta kan beskrivas med ett effektivt medieegenskaper i ett homogeniserat modellområde där fasvåglängden skiljer sig från den verkliga mikroskopiska strukturen.

Definitionen kan formuleras som λ_p = v_p / f, där v_p är en effektiv fasfart definierad inom en homogenisering eller ett anisotropt medium, och f är vågfrekvensen. Denna kvantitet upplevs i praktiken som en periodisk variation i fältet längs vissa riktningar, men är inte nödvändigtvis en faktisk avstånd mellan fältmaximum i rummet – en konsekvens av dispersion, anisotropi eller komplexa kopplingar i materialet.

Skillnader från faktisk våglängd: Pseudobåglängden är ofta beroende av observationens riktning och av modellens val, och den är inte invariant under alla koordinatsystem. Den är särskilt vanlig i resonemang om metamaterial, homogenisering av mikrostrukturer och numeriska simuleringar där man talar om en "effektiv" våglängd snarare än en direkt geometrisk våglängd.

Användningsområden: beräkning av fasförlopp i simuleringar, tolkning av fasfotogram i experiment där genomgående exakt mikroskopisk struktur inte kan observeras, och jämförelse mellan olika materialupbyggnader.

Se även: Våglängd, fasfart, vågdiffusion, metamaterial, homogenisering.