Prisstöd

Prisstöd är en ekonomisk politik där staten försöker hålla ett visst prisnivå på en vara över vad som skulle uppstå på en fri marknad. Syftet är ofta att minska prisvolatilitet och ge producenterna inkomsterstabilitet, särskilt inom sektorer som är känsliga för prisfluktuationer, till exempel jordbruk och energi. Prisstöd regleras vanligtvis av nationella program och kan även omfattas av internationella handelregler.

Vanliga verktyg är prisgolv eller målpris, där myndigheterna anger ett garanterat pris. Om marknadspriset faller under målnivån kan staten köpa upp överskott, lagra varor eller betala direkta subventioner till producenter för skillnaden. Andra metoder inkluderar tull- eller importskydd som bibehåller priset, samt exportstöd som gör det möjligt att sälja produkter till pris som stödjer det inhemska priset. I vissa fall används även direkta betalningar till producenter som inte är kopplade till den faktiska marknadspriset.

Effekter och kritik: Prisstöd kan bidra till stabilare inkomster och bättre planeringsförutsättningar för producenter, men leder ofta till överproduktion och högre kostnader för staten. De kan också ge upphov till högre konsumentpriser och distorsioner i handel, vilket ibland orsakar internationella tvister. På längre sikt anses prisstöd oftast vara mindre effektivt än alternativa stödformer, såsom inkomstbaserade eller produktionsbaserade stöd som inte är direkt kopplade till priset.

Historiskt har prisstöd varit centrala inom jordbrukspolitik i många länder, och i olika sammanhang har reformer rört hur stöd ges. Modern praxis tenderar att kombinera eller ersätta prisbaserade stöd med mekanismer som syftar till att ge ekonomiskt skydd utan att direkt påverka marknadspriset.